Riksens Clenodium

Kring nästan alla företeelser av upplevelsekaraktär med hög historisk halt bildas olika grupperingar av entusiaster, mer eller mindre löst knutna till den mer ”officiella” verksamheten. Sala silvergruva utgör inget undantag.
Denna gamla brytningsplats, med sina välbevarade anläggningar och vattensystem, har i nästan mirakulösomfattning blivit bevarad åt eftervärlden.
Från tid till annan har den uppvaktats av personer och grupper som kämpat för att lyfta fram denna industrihistoriska klenod till dess rätta plats bland Europas visningsgruvor.
Till denna krets sällade sig år 1995 en stiftelse som stiftarna gav namnet Riksens Clenodium efter Carl IX:s förpliktigande smeknamn på Sala silvergruva som ”Riksens Förnämsta Clenodium”.
Stiftelsen bildades vid en tid när ansvaret för gruvans verksamheter bröts upp på många händer, men den tog inte över någon annans uppgifter eller blev en organisation för att stödja viss verksamhet. Den tog fasta på gruvans skydd och vård liksom på kunskapsuppbyggnad och forskning, allt sådant som har stor långsiktig betydelse för silvergruvans värde som ett av Västmanlands främsta kulturminnen och besöksmål.

Varför en stiftelse? En stiftelse är som bekant inte detsamma som en förening. Den har inga medlemmar och inget årsmöte. En stiftelse bildas genom att egendom avskiljs för ett bestämt ändamål under en varaktig tid.
Riksens Clenodium har ett fastlagt ändamål och vissa regler för hur ändamålet skall främjas. För att leva upp till stiftelselagen har den godkänd revisor och står under tillsyn av länsstyrelsen.

För de fem personer som i februari 1995 bildade stiftelsen stod det helt klart att den behövde ekonomiska resurser för att kunna verka enligt sitt ändamål. Annars skulle stiftarnas avsikt och idéer stanna i en krets personer som kunde studera utvecklingen men inte påverka den.
En stiftelse startar ofta med ett stort kapital att utnyttja för dess ändamål.
Något sådant fanns inte i detta fallet. Eftersom silvergruvan är upphovet till Sala stad fanns däremot en stark tro på att det vore möjligt att efter hand få ekonomiskt stöd från företag och andra i Sala. Så har också blivit fallet.
Riksens Clenodium är en insamlingsstiftelse, en särskild kategori av stiftelser.

Sala silvergruva är upphovet till Sala stad. Gruvan är ett kulturminne av riksintresse. Den kom 1988 i
Sala kommuns ägo och tillhör nu Sala Silvergruva AB, ett publikt bolag med kommunen som majoritetsägare.

Vid sidan av den utveckling som sker för att öka turismen till gruvan och kommunen verkar Insamlingsstiftelsen Riksens Clenodium för att uthålligt ta vara på de kulturhistoriska värdena vid gruvan. Långsiktigt förbättras därmed gruvans attraktionskraft som ett av Västmanlands främsta kulturminnen.
Stiftelsen har fått sitt namn efter kung Carl IXs berömda beskrivning av Sala silvergruva som "Riksens Förnämsta Clenodium".

 


Riksens Clenodium förvaltas av en styrelse med sju ledamöter och två suppleanter. Stiftelsen har godkänd revisor (Kent Persson, Öhrlings PwC) och står under tillsyn av Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Stiftelsens styrelse arbetar ideellt. Den eftersträvar samarbete i olika frågor men tvekar inte att säga sin mening. Kunskapsuppbyggnad och arbete med olika projekt är verksamheter som syftar till långsiktiga effekter och bestående resultat.

Stiftelsen har sedan 1995 under flera år genomfört seminarier, studieresor till andra gruvor och gruvskola för barn. En rekonstruerad 1500-talsgård (gruvbygården) har överlämnats till gruvans ägare. Ett utvecklingsprogram för gruvan har tagits fram. Kanalerna på gruvområdet, till stor del under jord, har inventerats. En ny kartering av gruvbyn är genomförd. Stiftelsen har försökt underlätta länsstyrelsens arbete med en byggnadsminnesförklaring av gruvan liksom Jernkontorets och Riksantikvarieämbetets arbete med Saladelen av Atlas över Sveriges bergslag.

Under 2004 lät Riksens Clenodium genomföra en arkeologisk förundersökning beträffande gruvbyns begravningsplats. Många gravar kunde lokaliseras och en grävdes ut. En intressant stenläggning kan vara rester av den kyrka som funnits för gruvbyns befolkning. Ett flerårigt forskningsprojekt påbörjas 2008 (se länk ovan).

Enligt avtal med gruvans ägare utförde stiftelsen 2004 också byggnadsvård på Carl XI:s gruvlave.Under jubileumsåret 2005 gav stiftelsen ut en skrift som redogör för verksamheten under tio år. I oktober 2005 genomförde stiftelsen för sjätte gången ett seminarium. Nu var syftet att öka underlaget för beslut om vägval för Gamla hjulhuset vid silvergruvan. Som föreläsare medverkade Victor Edman från Kungl. Tekniska Högskolan, professor Peter von Knorring från Kungl. Konsthögskolan och byggnadsantikvarien Anders Franzén, Uppsala. Ett 25-tal personer deltog. Synpunkter från grupparbeten och slutdiskussion behandlas vid en rad uppföljande möten. Ett nytt seminarium rörande gruvans källmaterial genomfördes i september 2007.